Maia har varit en väldigt snäll bebis att luncha ute med. Extra bra har det varit nu på senaste då hon även äter mat. Även Zoe var en lätt bebis att äta ute med, förutom den lilla detaljen att hon prompt skulle amma så fort min mat serverades vid vårt bord. Och det var ju heller ingen smidig amning. Även om jag inte har några problem att amma offentligt så får ju bebisen gärna amma när man sitter med tuttarna i vädret på en restaurang. Men nej, Zoe skulle amma i två sekunder och sedan kika runt på allt som försegår, och så om och om igen. Kändes som att jag bjöd bordsgrannarna på en trevlig utsikt mer än att Zoe faktiskt åt.

Med Maia har det varit annorlunda. Hon har oftast sovit sig igenom middagen och ibland vaknat till för att amma efteråt.

Nu för tiden har jag däremot alltid med mig mat eller snacks till Maia när vi äter ute. Beställer jag dessutom något som hon också kan smaka på så är ju det toppen. Så länge hon får sitta med i en barnstol och pyssla med sin egna mat så brukar hon vara rätt nöjd 🙂