Vecka 42

Då gick man in i vecka 42, vilket jag aldrig hade trott att jag skulle göra denna graviditet då det är min andra. Men denna bebis verkar trivas bra där inne och planerade visst att stanna inne längre än sin storasyster som föddes 5 dagar efter BF.

Hur känns det att gå över tiden in i gravid vecka 42?

Just nu så vill jag ju mer än gärna att bebisen ska komma. Men samtidigt så mår jag heller inte jättedåligt. Jag har andra i min omgivning som verkar ha mått betydligt sämre än mig när de gått över tiden in i vecka 42. Nu fokuserar jag istället på att ta hand om mig själv så mycket det går och att försöka vila upp mig. Det sista är inte alltid så lätt då man sover sämst i slutet av graviditeten. Oändliga uppvak av toalettbesök och kramper/sammandragningar. Vi har dessutom redan en lite snart 4 åring här hemma som är mer vild än lugn. Som tur är så har jag ju även Luis som helt har tagit över hämtning, lämning och lite annat sedan några veckor tillbaka.

Det som egentligen är mest påfrestande just nu är de fysiska krämporna och sömnbristen. Jag har väldigt ont i höfter, nedre delen av mage och lår. Något som jag inte hade under min första graviditet på samma sätt. Jag vill gärna komma ut och göra saker men får otroligt ont om jag gått runt för mycket och kan knappt resa mig ur soffan senare under dagen.

Ungefär varannan dag är jag dessutom helt utmattad och känner mig inte riktigt “här”. Ni vet när man går runt en hel dag och känner sig lite salongsberusad nästan?

Däremot så vet jag att detta är tillfälligt och snart över vilket gör att det inte påverkar mitt humör något alls nästan.

Kontroller i vecka 42 och igångsättning av förlossning

När man går en vecka över tiden så brukar man bli kallad till ett ultraljud för att se till så att bebisen har det bra där inne, att mängden fostervatten ser bra ut och att moderkaka och navelsträng jobbar på som de ska. Detta var något jag var inne och kontrollerade igår.

Igår tog vi en taxi in till det BB jag valt för att kolla status på mig, hur “mogen” jag är och så vidare. Göra ett ultraljud, samt diskutera igångssättning.

Statusen för min tapp och hur öppen jag är var oförändrad sedan mitt barnmorskebesök i Torsdags. “Typiskt!” var min första reaktion. Men läkaren berättade för mig att detta inte betyder att det är långt kvar för det. Det kan stå still i flera dagar och helt plötsligt mogna till supersnabbt under en dag och sätta igång förlossningen.

Vi diskuterade även igångsättning under gårdagen. Det fanns tid för mig att bli igångsatt redan igår om jag ville stanna kvar på BB. Efter lite fundering så valde jag dock att tacka nej till det och åka hem igen. Även om jag känner mig SÅ klar med denna graviditet så har jag fortfarande förhoppningar om att det ska starta av sig självt. Så nu har jag några dagar till på mig här hemma. Händer ingenting så kommer jag att bli igångsatt senare i veckan.

Bebisens status i magen var även bra och barnmorskan kunde se hur den tränade på för fullt inför livet på utsidan.

Tankar

Nu ska jag försöka att ta vara på egentid här hemma så mycket som möjligt innan bebisen kommer. Att vila mycket ligger också på min prioriteringslista. Däremot är det ju sämst att ligga inne i ett mörkt rum när man ser alla härligt soliga dagar passera förbi utanför sitt fönster. Så de dagar som jag känner mig lite piggare kommer jag nog att försöka komma ut och gå lite också. En kortis iallafall.

Idag kom jag iallafall ut för att äta lunch i det härliga vädret 🙂